Filmer som etsat sig fast i mitt minne

En sen natt när jag var kanske elva tolv år satt jag uppe och zappade runt bland kanalerna på min tv, och plötsligt möttes jag av ett färgsprakande skådespel som genast fångade min uppmärksamhet. Det var filmen Farväl min konkubin. Om ni spolar fram till 4:20 i det här klippet så får ni se den första scenen jag såg. Det var det vackraste jag sett i hela mitt liv, och fick mig att inse att inte bara kvinnor kunde vara vackra som dockor. Jag såg mig själv framföra scenen med samma värdighet och bestämdhet som Douzi. Jag satt och storgrät under hela den här scenen, och satt som förtrollad under hela filmen.

Eftersom jag är för lat för att skriva en egen sammanfattning så saxar jag en direkt från imdb:

""Farewell, My Concubine" is a movie with two parallel, intertwined stories. It is the story of two performers in the Beijing Opera, stage brothers, and the woman who comes between them. At the same time, it attempts to do no less than squeeze the entire political history of China in the twentieth century into a three-hour time-frame."

Den här filmen är ganska svår att få tag i, men om ni hittar den så tveka inte att se den, det är en av de vackraste filmer som någonsin gjorts!

Musik som etsat sig fast i mitt minne 2

Faye Wong - You're happy so i'm happy.

Jag har ett tydligt minne från mina tidiga tonår. Jag ligger i min säng, det är sent och det är riktigt kallt. Jag virar in mig i mitt täcke för att hålla värmen, och jag tittar ut på fullmånen som lyser så starkt att jag bländas. I hörlurarna ljuder den här låten, min trötthet får hela situationen att framstå som en dröm.

Det var vid detta tillfälle som jag insåg att jag verkligen älskar den här låten.

Ps: Är det bara jag som tycker att bruset i bakgrunden är mysigt sövande?

Musik som etsat sig fast i mitt minne.

Just nu händer det inte så mycket spännande som jag kan skriva om, så därför tänkte jag göra det enkelt för mig och göra ett par inlägg med filmer och musik som haft stor betydelse i mitt liv.

Jag tänkte börja med musiken, och mitt första inlägg handlar om låten "First love" av Utada Hikaru.
Anledningen till att jag börjar med den här låten är att den påminner mig om mitt första förhållande, då jag var femton år gammal. Låten i sig är väl kanske inte den bästa, och Utada Hikaru är väl inte världens mest spännande artist, men så fort jag hör den här låten stannar jag upp och blir alldeles knäsvag av alla minnen den framkallar. Jag var ung, jag var naiv och jag var så otroligt förälskad. Jag hade just kommit ut som bög och allt var så nytt och spännande, och det var en sån otrolig känsla att för första gången i sitt liv kunna visa sin kärlek för en annan person utan att bry sig om vad andra skulle tycka. Visserligen slutade det hela i katastrof, men det är ändå en av de lyckligaste perioderna av mitt liv.
Tack Hannes.